linnea

igårkväll spelade jag och mitt band i lilla salen, kulturens hus, kulturnatten i luleå. 

den morgonen skrev jag ett långt meddelande till min kära lovisa. om hur vi nu måste våga ta ett steg fram. ta plats. synas. för vi är så jävla bra.

och så blev det.

vi bara gjorde det. 

och det blev hur fantastiskt som helst. 

vi fyllde en hel sal med människor som jublade.

vi konstaterade att vi faktiskt inte vill stå där alldeles själva, helt solo, men vi vill heller inte vara några himla körtjejer som inte får synas eller höras. 

vi gjorde precis det vi ville och FY FAN vad bra det kändes. 

vi vill inte tindra med ögonen. vi vill nagla fast och berätta.

tack alla som kom och lyssnade, betyder så mycket.

klicka här så kan ni hålla er uppdaterade om när vi spelar nästa gång. 

lyckorus.

utmattning.

hejdå.