linnea

alltså.

var ska jag ens börja?

ha högläsning av vita kränkta män, pussa och krama så mycket jag orkar på anna och maja som jag nästan aldrig träffar, lära känna andra anna, prata patriarkat halva natten med denise, sova med greven, inte orka ens förstå lite av allt schackspelande, promenera till efs för de finaste kvällsmöterna i världen med hela kyrkan pyntad med ljusslingor och varma tyger, lovsjunga min nya kompis jesus, gråta av förvirring vid förbön, ha allsång med petter, frysa ihjäl på vägen till coop, vara svart och svår i jonathans docs, skratta sönder magen vid spexen, diskutera viktiga och oviktiga frågor med min smågrupp, gå på röda mattan med gustav som han solo på nyårsaftonskvällen som har filmtema, hitta fyra andra star wars-karaktärer och teama med dem, skryta över min utklädsel medan jag blir matad av filip (eftersom det var det som stod på våra lappar under tallrikarna) skåla i trocadero och få tolvsslagspussen mellan tomteblossen, fangirla funk jesus 2 med aron som förövrigt vinner det magiska chokladägget. hoppa/dansa/leva till don't you worry child med stroboskopets blinkade över hela världen och få extrem träningsverk i vaderna av detta cirkus tjugofyra timmar senare. springa omkring med ballonger i håret och göra bästa dansen med anna och hannes i gympasalen. få världens vackraste dikt av aron. spela rundpingis timme efter timme och få lektioner i överskruv av david halv nio på morgonen utan en sekunds sömn innan. diskret slå mig själv i ansiktet på gudstjänsten för att hålla mig vaken och sedan ha seperationsångest och krama hundratrettio personer vars namn jag knappt känner till men som jag ändå tycker om så fruktansvärt mycket för att vi faktiskt har varit på världshistoriens bästa bästa bästa läger tillsammans.