linnea

november är jobbig :(

jag luktar koriander, klämmer finnar och tittar på tråkiga gifs. 

har så mycket att göra och så lite som blir gjort. 

längtar efter snö och södra sverige och andra människor. 

tänker på kokosflarn och kroppen och konstiga sms.

ibland känns det som att jag håller på att genomskåda musiken och hela grejen med att ha det som yrke.

som att jag kommer på vilken stor fet lögn det egentligen är. 

att vi liksom blir lurade, tror oss känna en massa men att allt egentligen bara är på låtsas.

och att alla i hela världen kan sjunga. 

och att det inte spelar någon roll för ingen bryr sig väl om de som sjunger ändå. 

jag hoppas verkligen att musiken inte går att genomskåda. 

att det bara är som jag får för mig i denna existentiella kris-månad. 

det är ungefär nu i ett sånt här inlägg som jag skriver att jag ska till göteborg.

så att allt kommer nog lösa sig när jag får lite västkust. 

men jag har inga pengar och ingen tid så det går inte :(